Matteuspassionen fortsätter fascinera
Påsktider är passionstider. För en del är det då ett måste att få uppleva J. S. Bachs Matteuspassion, som framförs på ett antal ställen i landet. Den beskrivs som ett av musikhistoriens största och mäktigaste sakrala verk. Malmö Kammarkör, under ledning av Dan-Olof Stenlund framför den i år för fyrtionde året i rad!
Dan-Olof Stenlund, som blir 80 år i år, är den dirigent som utan jämförelse fört traditionen med Matteuspassionen vidare i flest antal år – först i Engelbrekts församling i Stockholm och sedan varje från och med 1978 i Malmö och så småningom även i Lund.
– Jag fortsätter så länge hälsan och hörseln tillåter, lovar han.
Matteuspassionen är skriven för två orkestrar, tre körer och fem sångsolister. Detta oerhört dramatiska och mångfacetterade verk uruppfördes 1727, återupptäcktes hundra år senare av Mendelssohn och har framförts i Sverige sedan 1890. Att det är omkring 3 ½ timme långt avskräcker inte de hängivna entusiasterna.
– Många i publiken reser långväga för att komma och lyssna varje år. Det är många som hör av sig och berättar hur fantastiskt de tyckte det var. Och vi har musiker som tar ledigt från sina ordinarie jobb för att kunna medverka, berättar Dan-Olof Stenlund.
Men hur håller man entusiasmen uppe år efter år?
– Detta är ett sådant oerhört starkt verk, säger Dan-Olof Stenlund.
Förutom den storslagna musiken anser han att den svenska texten gör att budskapet verkligen når innanför huden.
– Varje framförande är en gudstjänst.
Verket har genom åren skiftat i många avseenden. En del som sätter upp Matteuspassionen väljer att göra en egen tolkning. Dan-Olof Stenlund försöker i stället skala bort sådant som tillförts av andra genom åren och framföra en version som följer Bachs intentioner så nära som möjligt. Idag finns mycket kunskap om hur musiken framfördes i Bachs original. Det som inspirerar honom är framförallt att tränga allt djupare in i verket och att få fram vad Bach ville uttrycka, inte att förnya och förändra.
– Bach är kanske den största tonsättare vi någonsin har haft och han hade en avsikt med varenda ton han skrev, förklarar Dan-Olof Stenlund.
TEXT: Petra Hansson
FOTO: Urzula Striner